Ur dagboken

2026 07 30

Lite stiltje. Ett mellanrum, och ingen lust att fylla det. Om små lustdrivna experiment som ständigt leder ingenstans men ändå väver ihop ett liv.

Oftast har jag ju ett himla driv för NÅGOT. Nåt musikprojekt, eller digitalt, eller nåt hemma som bara MÅSTE göras. Men nu är det lite stiltje. Ett mellanrum. Och jag har ingen lust att fylla det med något.

Senaste idén var underkläder. Hittar inte såna kallingar som jag skulle vilja ha, och har idé om dem. (Unisex). Men ser inte mig själv som ambulerande kalsongförsäljare. Eller stationär i Fårösund för den delen. Eller nån annan stans heller.

Köpte en bok om ”Tiny experiments”. Men när hon beskriver första ”tiny” experimentet (100 artiklar på 100 dagar) och hur hon fick miljontals följare och tjänade multum, så blir jag bara trött.

Jag är inte intresserad. Såna små experiment jag är intresserad av är meningslösa. Sånt som man gör för att det är underbart. Av inspiration och lust, för att må bra.

Och voilà, där har du mig. Ett ständigt experimenterande drivet av lust, glädje, längtan, nyfikenhet och sånt. Ständigt leder det ingenstans. Men som jag konstaterade häromdagen så har detta märkliga kringflackande ändå byggt upp någon slags stark väv som mitt liv utgörs av.

Så nån slags livsbyggande förvirrad iver som lett mig genom förhållanden, underbara dagar med familj och småbarn, meditation och strävande efter livsglädjen och Kärleken. Kärleken med Stina. Underbara dagar i studion och med instrument och band. Ett förvirrat arbetsliv där jag mest försökt komma undan med att jobba så lite som möjligt och ha så kul som möjligt på jobbet (vilket lett i diverse förvirrade riktningar med många påhitt).

Så skulle jag skriva en bok så skulle den vara om det.